Den gängse bilden verkar vara att högkonjunkturen i den svenska byggbranschen har mattats av, men är det verkligen så? Faktum är att det finns många indikationer på att det fortfarande går bra för många svenska byggföretag.
När branschtidningen Byggindustrin i början av 2019 ringde runt till aktörer inom branschen var bilden långt ifrån entydig: många talade om att tiderna fortfarande var goda, även om en nedgång skett från tidigare nivå. Den tidigare nivån var dock mycket hög, så nedgången hade skett från en hög nivå. Samtidigt hade flera hustillverkare tvingats säga upp personal, bl.a. beroende på att bankerna inte ville bevilja amorteringsfrihet för nyproduktion, vilket de annars hade möjlighet att göra.
Statistiska centralbyrån fastslog också att byggandet av lägenheter hade minskat med 16 procent från 2017 till 2018, och SBAB hade i början av året prognosticerat att bostadsinvesteringarna skulle minska med 30 procent under 2019 jämfört med 2017. Sveriges byggindustrier förutspådde i början av året att bostadsbyggandet under 2019 skulle minska med en femtedel jämfört med föregående år. Än så länge är det för tidigt att säga om de fick rätt.
Nedgången drabbar framför allt mindre byggföretag, som inte har samma möjligheter som de stora att fördela om resurser, och exempelvis satsa på att bygga infrastruktur och lokaler istället för bostäder. Samtidigt är många småföretag underentreprenörer till de större. Det innebär att de även fortsättningsvis kommer att få in uppdrag.
Dags att nyansera bilden
Den preliminära prognosen för 2019 ser ut så här:
- Antalet påbörjade lägenheter i flerbostadshus minskade med 40 procent under perioden 2017-19
- Bostadsinvesteringarna minskade med 9 procent
- Offentliga lokalinvesteringar ökade med 5 procent
Visst finns det många problem, men det är inte hela sanningen. Tittar vi på de svenska storstadsområdena är det framför allt i Stockholm nedgången är tydlig. I Malmö och Göteborg, där en större andel av de bostäder som byggs är hyresrätter, är nedgången inte lika kraftig.
Andra typer av byggprojekt, som skolor, vägar och järnvägar, påverkas inte heller av svängningar i konjunkturen. Det är dock framför allt de stora aktörerna som kan ta hem kontrakt på dessa typer av arbeten.
Avmattningen sker också, som redan nämnts, från historiskt höga nivåer. Även om vi kan hamna på historiskt låga nivåer innan det vänder är vi verkligen inte där än, det är viktigt att betona.
Dessutom kommer behovet av arbetskraft i byggbranschen att kvarstå under lång tid, delvis till följd av pensionsavgångar. Sysselsättningen har ökat under flera år, men kommer troligen att plana ut inom en snar framtid. Det kommer dock även efter det att finnas ett behov av att rekrytera, trots att en del av tjänster troligen kommer att ersättas genom AI och digitalisering.
För att sammanfatta: byggandet minskar, men från en mycket hög nivå. Minskningen är också störst när det gäller bostäder, och mindre när det gäller lokaler, vägar och järnvägar. ROT-avdraget gör också att det finns en efterfrågan på renoveringar. Inom detta område ser vi inga tecken på en avmattning. Att nyanställningarna minskar innebär heller inte att efterfrågan på personal försvinner.